fredag 30 januari 2009

Wennerström, Bergling,....

Enligt svensk lag må man inte lämna ut hemliga uppgifter till främmande makt då dessa kan skada det svenska försvaret. Vi kan kalla det indirekt skada, d.v.s. det skadar inte Sveriges försvar direkt, men det nedsätter indirekt möjligheten att försvara Sverige med de till buds stående medlen. Två exempel på personer som brutit mot detta och blivit fällda som brottslingar är Stig Wennerström (dömd 1963), och senare Stig Bergling (dömd 1979). Det lämnade alltså ut uppgifter som eventuellt kunde skada det svenska försvaret, förutsatt att i dessa fall Sovjetunionen inte hade informationen från andra källor. De var alltså vad man enkelt skulle kunna kalla landsförrädare.

Med berått mod, och med ett leende på läpparna (SvD: http://www.svd.se/nyheter/inrikes/artikel_2398857.svd) , kapar nu Tolgfors ner det svenska försvaret, från att ha varit ’ett dåligt skämt’ de senaste årtiondena, till vad som av andra länder antagligen kan rubriceras som ett ’rent gapskratt’. Man ska alltså ha ett ”försvar” bestående av 1700 personer och 300 i beredskap år 2014. Det betyder alltså ett ”försvar”, som med beredskapsstyrkan ska försvara Sverige, varandes 449 tusen km2. I snitt finns det alltså en soldat per 225 km2. Alltså en ruta som är 1.5 x 1.5mil. Givetvis förutsatt att inte för många är Pappalediga, VABbar, sjuka, har semester eller något sådant.

Man kan alltså fråga sig vem av Wennerström, Bergling och Tolgfors som har skadat Sveriges kapacitet att försvara sig mest. De två förstnämnda har som jag påtalade orsakat indirekta skador, emedan Tolgfors verkligen har lyckat få till dödsstöten. Att försvaret nedmonterats gradvis under (s)-styre är inget att förvånas över, men att det skulle få nådastöten under en regering ledd av (m), tycker jag är direkt osmakligt. …och med en leende Tolgfors.
Han kan ju gömma sig i berget vid Bålsta, och hålla för öronen om smällarna stör för mycket. Om nu någon invaderar Sverige, vilket uppenbarligen kan göras i en handvändning – glöm inte att ge en medalj till Tolgfors för ”lång och trogen tjänst”.

Som jag ser det, och eftersom man uppenbarligen inte vill eller kan allokera den mängd pengar som behövs för att skapa ett försvar värt namnet, är att till alla med vapenlicens och ett godkänt vapenskåp, dela ut ett bra vapen. Med bra vapen menar jag ett långtskjutande automatvapen, eller ett rent prickskyttegevär. Det skulle vara en temporär lösning till dess någon (med mer bakom pannbenet än Tolgfors), hunnit rusta upp något som kan försvara Sverige.

Inga kommentarer: