fredag 27 februari 2009

Missa inte "Landstormens lilla Lotta"!

Eva Hamiltons inlägg i debatten är en ren partsinlaga som man kan läsa på denna länk: http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/artikel_2520571.svd, under förespeglingen att hon står på upphovsrättshavarnas sida, betalar dessa och försvarar dem i sak.


Som vanligt när det gäller Public Service (PS), handlar det om att berätta hur duktiga man är, vilket högklassigt utbud man har, att man är opolitiska, att tillhandahåller objektiv information o.s.v. Vi pratar alltså om samma grundstenar som man baserar hela sin verksamhet på och med detta som ”fakta” baserar man rätten att indriva licensavgifterna.


Rubriken hon valt är ganska talande ”Hjälp oss öppna SVT:s arkiv”, och hon ger exempel på gamla, och enligt hennes mening är någon form av nostalgiska kulturskatter, som hon uppenbarligen tror att folk vill sitta och titta på. Jodå, dessa fantastiska kulturskatter brukar dyka upp i det SVT erbjuder när budgeten tryter i form av gammalt svartvitt skräp som kanske kan skapa en nostalgitripp för de som såg ”Flottans käcka gossar” på bio någon gång på 40-talet. Personerna i fråga finns väl på några äldreboenden eller långvårdsavdelningar.


Men det är klart, med den inställning som hon och PS förespråkar vet de och andra proffs vad som är bäst för dig lille medborgare. Du ska inte tro att det finns något bättre i det stora utbudet av media än just det utbud SVT/SR tillhandahåller. Det vet Eva Hamilton.


Just här finns, förutom det jag nämnde, ytterligare två intressanta aspekter. Den första är att man inte har reklam – det heter ju ”sponsring” och är i praktiken precis samma sak, och huruvida man kallar det reklamavbrott och det är störande för tittarna om sådana avbryter en film eller ej, kan man ju låta tittarna varandes intelligenta individer att bestämma själva. Det finns gott om kanaler som inte avbryter filmer med reklamavbrott för just de som tycker illa om sådana. Så varför inte låta den enskilde medborgaren bestämma, eller är det så att PS och Eva Hamilton vet alla tittares preferenser och vad som är bäst för dem?


Den andra, och mer skrämmande aspekten är det PS med en papegojas envishet rapar upp; att man är opolitiska och objektiva. Om man studerat hur propaganda fungerar, är detta en av grundstenarna just till propaganda. Om man talar om att ”det här är vår åsikt eller propaganda” kommer ingen lyssna. Man måste skapa ett förtroende, och på olika sätt övertyga sin publik om att de tillhandahåller information som är korrekt. Historiskt har just SVT en unik position här. Man har lyckats dupera, sedan Radiotjänst startades sin publik och svenska folket med just detta, och som en snuttefilt håller man fast vid detta.Man kan som en parentes konstatera att SvD nyligen likställde PS's ”Anslagstavla” när det begav sig för 20 år sedan med ren DDR-TV. (ref. : http://blogg.svd.se/ledarbloggen?id=9546). Det kan man göra idag, enkelt och uppenbart. Men vad PS tillhandahåller idag är givetvis inte propaganda, nej och åter nej, det är opartiskt, objektivt och opolitiskt, vilket man sade då åxå på 80-talet.
Idag tillhandahåller PS, en mer sofistikerad propaganda, rätt kul att studera faktiskt, grattis.

Ursäkta, är man så dum att man tror det, gläds åt du kommer att få möjligheten att se ”Landstormens lilla Lotta” och andra klassiska mästerverk – betala TV-licens och var stolt över det.

Inga kommentarer: