Häxjakt och desperation

Jag blir mer och mer upprörd over denna debatt och den häxjakt som drivs mot i synnerhet L-I Ljungman. Det kan man t.ex. läsa om i denna artikel i SvD idag: http://www.svd.se/nyheter/inrikes/artikel_3797295.svd

Vad hela denna debatt handlar om är egentligen kommunallagen. Vellinges politiker har valts i full demokratisk ordning och det kan knappast någon invända mot. Vidare är det så att kommuner har självbestämmande över sina områden, och medborgare i ärenden som gäller dem. Det är kommunallagen. Ärenden som berör hela landet bestämmer Riksdagen över, och de politiker som även de, valts i demokratiska val. Så har det fungerat i massor med år och det har ingen invänt emot.

Nu har alltså Malmö kommun tagit sig vatten över huvudet, och tagit emot fler flyktingar än de kan ta hand om och man använder sig av ett bulvanföretag för att på så sätt placera dem i en annan kommun. Alltså går debatten het om att Vellinge är osolidariska, att staten borde kunna tvinga kommuner att ta emot flyktingar o.s.v. och i synnerhet hr. Ljungman utmålas som en bov i dramat.

Men vad är problemet? Vellinges demokratiskt valda politiker har deklarerat att de inte vill ta emot flyktingar och antingen är det då fel på en lag som fungerat i massor med år, eller så är det helt enkelt så att Riksdagspolitikerna/Migrationsverket har tagit emot fler flyktingar än de borde. Och detsamma gäller givetvis Malmö kommun som genom att använda sig av ett bulvanföretag försöker lösa ett problem de själva orsakat. Det sistnämnda är såvitt jag ser saken ett brott emot kommunallagen.

Migrationsminister Billström säger att ”Systemet riskerar att ramla ihop” i denna artikel: http://www.svd.se/nyheter/inrikes/artikel_3798857.svd
Kanske det, men det är inte kommunernas fel.

De demokratiskt valda kommunalpolitiker som finns i respektive kommun står i sin fulla rätt enligt lagen att besluta om de vill och kan ta emot flyktingar och hur många. Om man följaktligen tar emot fler flyktingar än vad kommunerna anser att kan ta emot är detta ett problem orsakat av Regeringen och Migrationsverket – inte kommunerna och deras politiker.