måndag 2 augusti 2010

Men vad är en rasist?

I denna artikel kan man läsa om att Lena Sundström sökt utröna vilka som är rasister. Givetvis med kopplingar till SD, och letande efter rasistiska åsikter.

Men problemet är mycket mer komplicerat än så, och det är givetvis PK att ta upp problemet på detta sätt.

För det första vet alla att vi i Sverige varit utsatta för ren propaganda de senaste årtiondena, mycket sofistikerad sådan för att alla skulle acceptera den förda invandringspolitiken. De som inte höll med fick stämpeln rasister i pannan. Man aktade sig väldigt noga för att separera på invandringspolitik och rasism. Det var alltså så att alla som inte accepterade invandringspolitiken blev utmålade som rasister. På denna länk kan man se hur den påverkan och propaganda har bedrivits. Jag har svårt att tänka mig någon som inte känner igen de olika propagandametoder som använts, i synnerhet i Public Service.

Men tre saker har nu inträffat:

1. För det första kan medborgarna utbyta information över internet, till skillnad från tidigare då all information var top-down. Detta har nu slagit undan fötterna på den propaganda man tidigare har ostört kunnat ägna sig åt. Att sedan tidningarna inte tillåter kommentarer (vanligtvis), eller raderar dessa efter eget godtycke är givetvis även en kvittens på den styrning man ägnar sig åt.

2. För det andra har myndigheter på nätet börjat publicera siffror och fakta som alltså ligger lätt tillgängligt för medborgarna. Den enskilde medborgaren kan idag se hur många som kommer hit, anhöriginvandring, kostnader m.m. Detta leder till att, och som man ser, förtroendet för politikerna i dessa frågor rasar. Detta i synnerhet som politikerna har som regel att aldrig nämna några siffror eller kostnader relaterade till invandringen. De fortsätter med samma taktik som förut, d.v.s. dels lägga ”locket på”, och sedan försöka inge ett förtroende. Alltså; ”lita på oss, du behöver inte bekymra dig”. Fakta när det gäller brottslighet, som t.ex. kravaller, upplopp, gängbrottslighet, judeförföljelser m.m. har även kommit fram, vilket gör att förtroendet för politikerna drastiskt sjunker.

3. Medborgarna har börjat inse att man kan kritisera flyktingpolitiken utan att vara rasist. Detta är en mycket viktig distinktion, och vad det hela egentligen handlar om. Man kan alltså kritisera flyktingpolitiken och hävda dels att vi redan har problem och stora kostnader för den invandring vi haft och har, vilket gör att man drastiskt måste minska invandringen av rent samhällsekonomiska skäl. Givetvis finns ett inslag av att man upplever t.ex. islam som ett hot. Dels mot bakgrunden att det finns militanta islamister, men även att det idag har, och att det kommer att ställas förändringskrav på det svenska samhället baserat på de invandrades krav.

Lägger man till detta att det är uppenbart att den svenska integrationspolitiken tillåtit att man skapat autonoma områden med mycket hög invandrarkoncentration och av samma nationaliteter och religion som inte har velat, eller vill assimileras/integreras skapar man just ren främlingsfientlighet mellan invandrare och svenskar.

Så letar man efter rasister i SD:s led kommer man sannolikt hitta sådana. Kanske de inte var rasister, men har blivit det baserat på de erfarenheter de själva har av kanske en viss religion, en viss nationalitet eller etnisk tillhörighet.

Men det är på samma sätt som att man säkerligen kan hitta Stalinister, Maoister och socialdemokrater inom (v), det finns olika åsikter om allt. Så även inom SD.

Men det viktiga är att SD inte driver en rasistisk politik. De vill att generella regler ska gälla alla som kommer till och vill immigrera till detta land. Det är inte ett dyft rasistiskt, men betraktas givetvis som så av meningsmotståndarna. Alltså handlar det inte om någon sortering av vilka raser, religioner, från vilka länder, som ska få flytta hit. Det handlar helt enkelt om mängden vi redan har tagit emot, (med de problem vi idag har), hur vi ska lösa befintliga integrationsproblem, samt hur många som vi framgent har råd att ta emot, samt kan integrera.

Är en person flykting enligt FN:s regler är det givetvis en person vi ska kunna ta emot, men det är inte ca 95% av de som kommer till detta land idag. Ett typexempel är de s.k. ensamkommande flyktingbarnen och deras anhöriginvandring (länk till vad jag skrivit om denna fråga tidigare).

6 kommentarer:

Svempa sa...

Intressant analys, tack för det.
Vill tillägga angående att hon på ett så självklart sätt kopplar ihop hot = SD att det behöver nyanseras betydligt.

Motstånd mot henns åsikter kommer från många håll, inklusive från mer rabiata väljare ur etablerade partier är min tes. Det är helt enkelt inte sant att alla som är emot den förda invandringspolitiken = SD väljare, men allt skall tydligen skickas genom SD linsen.

Hon för en naiv och tendentiös logik som väldigt många fortfarande tycks falla för. Det som ändå gör mig tillförsiktig är att det nu finns tillräckligt många kärnväljare nu som inte låter sig ruckas bort av dessa biliga dumheter.

Ulmerkotten sa...

Tack själv!

Men vad jag inte fattar är att man idag så krampaktigt håller fast vid den förda invandringspolitiken. Jag har inte hört någon eller något som skulle berättiga den. Vi har idag enorma kostnader, och problem av många olika slag orsakade av förd invandringspolitik, det kan knappast någon förneka. Så varför ska man fortsätta på samma sätt, och med samma politik.
Beatrice Ask svarade att "Det är inte invandringen som är problemet - det är integrationen.."
Och ännu mer naivt var Jan Björklunds uttalande för drygt ett halvår sedan "...att vi inte skulle ha plats för invandringen i ett så glesbefolkat land som Sverige är naturligtvis inte sant". Detta möttes med stående ovationer på (fp):s landsmöte.

Tror verklingen någon på politiker som dessa två?

Anonym sa...

En mycket intressant blogg. Jag håller med i vad du skriver här om "vilka är rasister" detta stämmer väl in på mina tankar också. Det jag vill tillägga är att inga övriga partier förutom SD vill framföra sina åsikter eller de planer man har för invandrarpolitiken. Denna fråga är fullständigt obefintlig i den pågående valdebatten. Vad eller hur skall de olika partierna hantera den fullständigt havererade tidigare förda invandringspolitiken? Fullständigt tyst om detta.

Ulmerkotten sa...

@ Anonym

Det var så här, att för knappt ett år sedan var det fritt fram att debattera invandringspolitiken. Mona Sahlin och Maud Olofsson provade, och blev utskåpade mot Jimmie Åkesson. Sedan kom man fram till att man inte skulle debattera mer eftersom, och som Reinfeldt senare uttryckte saken "...jag kan inte vinna en debatt mot SD. Om 3% håller med SD-debattören och resten med mig är det forfarande en förlust."

Sedan kom Vellinge, och alla riksdagspartier enades om strategin att lägga locket på. Man skickade även ut förhållningsorder till media. Locket på gäller alltså, och det har fungerat tidigare. Det är tabu för politiker att diskutera invandringen på något sätt. Problemet idag är att medborgarna har internet och kan kommunicera även om saker politikerna vill tysta ned.

Ulmerkotten sa...

Bara ytterligare en kommentar:
Lägg märke till att inga kommentarer tillåts till artikeln.
Samt att den länkning som fungerade, kanske 1 timme, till detta blogginlägg inte finns kvar.

"Locket på" lille medborgare.
Kanske var det Reinfeldt eller Sahlin som sa "Får jag be om största möjliga tystnad".

Anonym sa...

Jag har läst SD´s partiprogram och frågar mig vad denna ”dokumentär” hade med SD´s politik att göra. Det är inte bara flyktingpolitiken som havererat, utan även de demokratiska principerna, när man låter ”väl valda” intervjuer ge sken av att företräda ett politiskt parti.

Denna typ av journalistik orsakar ännu mer problem i frågan varför kritiken mot nuvarande invadringspolitik växer. Varför inte istället ge SD utrymme i en öppen, demokratisk, politisk debatt?! För det är ju det som kännetecknar det demokratiska samhället?!

SD har nu min röst av dubbla anledningar. Och vad Sundström lägger sin röst är lätt att gissa.