lördag 22 september 2012

Allokeringsutskottet

Jag såg den s.k. debatten mellan Ullenhag och Åkesson (länk). Ullenhag svamlar på. Hans verklighetsuppfattning är uppenbarligen mycket störd och felaktig. Som vanligt är mer stöd, mer satsningar och resurser hans lösning. Men det mest skrämmande som framkom och som jag redan visste är på gång, är att man ska tvinga kommunerna att ta emot ”flyktingar” och deras anhöriga. Precis som herren från Migrationsverket säger, finns det inget statligt territorium i detta land, vilket i sin tur betyder att det är de folkvalda i respektive kommun som bestämmer om man ska ta emot ”flyktingar” eller inte.

Men regeringen har nu satt sig i situationen att ett flertal kommuner som har ”ställt upp”, börjar skrika högljutt om att man inte klarar av varken att ta hand om de man redan har, samt kan inte ta emot fler. Flyktingslussarna är överfulla och desperationen stiger. De kommuner som inte ”ställt upp” i den omfattning regeringen önskat utmålas som svarta får, och under våren och sommaren har man filat på ett lagförslag som gör att man, sannolikt från Migrationsverket, ska få rätt att allokera flyktingar till alla kommuner baserat på det behov Migrationsverket har. Jag förväntar mig att detta lagförslag kommer upp nu under hösten, och det kommer sannolikt röstas igenom av hela sjuklövern.

Men det är väl bra att alla kommuner får solidariskt ta ansvar, kanske du tycker? För det är ju så att man från regeringens sida uttrycker det just så; ”ansvar”, ”orättvist”, o.s.v. för att utan knussel kunna driva igenom denna lag. Och bråttom är det åxå eftersom antalet ”flyktingar” och anhöriginvandrare ökar lavinartat.

Men nu är det så, enligt svensk grundlag, att kommunerna är självbestämmande och ska vara det. Det är därför det finns kommunalval, och kommunfullmäktige i varje kommun.  Och självklart är det så att de demokratiskt valda styrande i en kommun är bäst skickade att rösta i frågor som berör kommunen. Givetvis kan och bör man i mycket högre utsträckning ha folkomröstningar, men så ser det inte ut på den politiska spelplanen för närvarande.
Det logiska är alltså att varje kommunfullmäktige tar beslut om hur många flyktingar man vill ta emot. Observera att de lokala politikerna kanalisera folkets vilja, och det är alltså inte en fråga om hur många flyktingar en kommun kan ta emot. Vill en kommun inte ta emot en enda flykting ska det vara så, och det har varken rikspolitiker, regeringen eller migrationsverket ett dugg med att göra. Däremot är det rikspolitikernas sak att se till att anpassa ”mun efter massäck”, vilket innebär att lägga ribban så att inte fler ”flyktingar” eller invandrare kommer till landet än vad kommunerna sammanlagt vill ta emot.
Så är det tänkt att fungera, och det har fungerat i massor med år, till dess regeringen tillträdde och öppnade upp landet för i stort sett alla ekonomiska lycksökare som kan betala smugglingen hit. Nu även deras anhöriga, som ”flyktingarna” konstigt nog hittar strax efter det att PUT beviljats.


Så vad man tvingas att göra är att inrätta ett utskott eller en nämnd, låt oss kalla den ”Allokeringsnämnden”, som är politiskt sammansatt som alltså ska ta emot behovet från migrationsverket, och beslutar om hur många ”flyktingar” resp. kommun ska ta emot. Alltså kommer kommuner som idag inte tar emot ”flyktingar” tvingas att göra det, trots att de folkvalda kommunpolitikerna motsatt sig det. Man förlitar sig då på att ledamöterna i Allokeringsnämnden är totalt eniga, och att man kan utmanövrera någon eller några ledamöter från SD på detta sätt.

Men lagförslaget kommer alltså att tvinga ut alla som migrationsverket har behov av till kommunerna, och sedan blir det kommunernas problem, och man kommer snart sänka ersättningsnivåerna till kommunerna efter att man klubbat igenom lagförslaget. Hittills har man ju dragit upp ersättningarna, som en ”morot” till kommunerna för att lura dem att ta emot ”flyktingar”.

Men det intressanta är hur man ska lösa detta politiskt. Man ska därvidlag ha klart för sig att det vore mycket olämpligt ur rent demokratisk aspekt att allokera en funktion inom migrationsverket för detta. Man kan ju rimligtvis inte ha statliga tjänstemän som beslutande över kommunerna. Skulle detta hända, kommer jag anmäla saken till KU.

Vad kommer då hända om sådär 3-5 år? Tja, kommunpolitikerna kommer att bli förbannade, medborgarna likaså. Kommunalskatten kommer att skjuta i höjden, och problem i form av brottslighet, våldtäkter och liknande kommer att fortsätta, precis som idag, att öka lavinartat, men även nå de kommuner som idag ”inte tagit sitt ansvar”.

Det enda glädjande i hela denna framtidsvision är att SD kommer att få fler röster. Annars är det bara mörker.

Inga kommentarer: