Om ett badkar

 Det här är Ullenhag. I sitt esse. (Länk DN). Svammel, visioner om floskler i massor. Han verkar inte befinna sig i verkligheten, utan lever i ett annat land än Sverige. Ty här i Sverige har vi redan stora problem med invandringen, dels i form av kriminalitet, gängbildningar, våldtäkter, bilbränder, uppeldade skolor, dåliga skolresultat, bostadsbrist, arbetslöshet m.m. men även enorma kostnader varje år på minst 50 miljarder. Allt är en direkt följd av den förda invandringspolitiken och den obefintliga integrationspolitiken. Detta har nu pågått sedan Alliansen fick makten, och det råder ingen som helst tvekan att nämnda problem eskalerat i takt med invandringen och kopplingarna är direkt uppenbara. Så ser det ut i mitt Sverige, emedan Ullenhag uppenbarligen varken ser de befintliga problemen, eller gör ett dyft för att åtgärda grundproblemen vilka är två; för stor invandring och inga krav på integration i det svenska samhället.

Så ser det inte ut i det utopiska land som Ullenhag uppenbarligen tror och propagerar för. Trots de uppenbarligen stora problem som finns, målar han upp visioner om det ett fantastiskt land, där alla lever i en lycklig harmoni av samförstånd och acceptans, hand i hand. Detta trots olika kulturer, religioner och åsikter. Jag är ledsen Ullenhag, men det finns inte ett enda land i hela världen där detta fungerar eller har fungerat i världshistorien.

Sedan var det arbeten. Vi har alltså idag en stor arbetslöshet, enkelt uttryckt kan man säga att det inte finns arbeten till alla som vill arbeta. Svenska ungdomar flyr utomlands för att få arbete, eller bättre betalt. Men knutpunkten är att arbeten inte kan skapas ur intet. Det måste finnas ett behov och någon som är villig att betala för ett arbete, för att ett arbetstillfälle ska skapas. Vidare måste en person vara kapabel att utföra det arbete som det finns ett behov av. Och visst finns det personer som kommit till detta land för att arbeta och arbetar.

Men problemet nu är att det inte kommer hit personer varken för att arbeta eller är attraktiva på arbetsmarknaden, de kallas för ”flyktingar” men är inget annat än ekonomiska lycksökare. Alltså lågutbildade personer från Somalia, Afghanistan, Irak eller MENA. Vi pratar om runt tio år i genomsnitt innan de har ett förvärvsarbete, alltså en ekvation som svårligen går ihop ekonomiskt för Sverige innan personen når pensionsåldern. Saken blir givetvis ännu värre om man beaktar att man kommer släppa in s.k. anhöriginvandrare. Så nu har vi en paradox i Ullenhags artikel; man släpper in anhöriga till en person från t.ex. Somalia. I nästa läge ska man alltså tvinga personen att flytta från sina anhöriga för att det inte finns arbete på den ort personen bor. Varför då tillåta att de ”anhöriga” får komma hit i första läget?

Men lille medborgare, när ska politikerna inse att den invandringspolitik man fört och för är rent vansinnig. Man kan likna historien med ett badkar med bottenpluggen i, som är överfullt av vatten eftersom kranen är öppen. Ullenhag torkar som besatt golvet och försöker tala om för dig hur bra det är med vatten rent generellt. Håller du inte med har du ”vattuskräck”. Tyvärr har han tillgång till ditt bankkonto och berättar i artikeln om att han ska springa och köpa mer trasor att torka upp vatten på golvet med för dina pengar. Snart blir det nog torrt ska du se. Att stänga kranen eller dra ur bottenpluggen på badkaret är ”vattuskräck” om du skulle föreslå det. Alla vet ju hur livgivande och livsnödvändigt vatten är, eller hur?

Nu var ju vattuskräck samma sak som ”främlingsfientlighet”, badkaret Sverige och ”flyktingarna” och deras anhöriga vatten, men det har du säkert fattat.

Jag kan inte avhålla mig från att citera Ullenhag ordagrant. Hans sista stycke i artikeln är till för att lura rena idioter, och det skulle inte förvåna mig om floskelfantomen Kent Persson egentligen är författare.

Så här står det; ”Målet med integrationspolitiken är ett samhälle där alla känner tillhörighet och delaktighet, oavsett om man är född i landet eller kommit hit senare. En förutsättning för att nå målet är att invandrare kommer i jobb och lär sig svenska. För regeringen handlar det om att skapa möjligheter för hela den svenska befolkningen att bidra utifrån sina förutsättningar. Så kommer människor i arbete. Så skapar vi välfärd. Så står vi starka i en globaliserad värld.”

Vad säger man? Världsklass! Yeckkkk!

Notabelt, och som vanligt, tillåter man inga kommentarer eller blogglänkningar till artikeln. Det är inte censur lille medborgare i yttrande- och tryckfrihetens förlovade land, Sverige.