Kvalitetsjournalistik

Jag sprang på en artikel om pressetik på denna länk. Ämnet är ganska intressant, eftersom det som artikeln handlar om är ”kvalitetsjournalistik”. Vad man menar är egentligen ett vagt begrepp, och vad kvalitet är för en skvallerblaska eller en serös nyhetsredaktion är givetvis helt olika. Vad sedan är kvalitet, är upp till läsaren att bedöma. Det läsaren vill läsa (och betala för), är kvalitet så enkelt är det, men bilden är oerhört komplex.

Vi följer alla vad Nordkorea håller på med och det är ganska uppenbart att man krigshetsar.

 Men skriver svenska media ett ord om att så är fallet? Nix, man rapporterar lite mjäkigt om den eskalerande situationen. Man är lite beklagande på sin höjd över den uppkomna situationen, och beskyller definitivt inte Nordkorea för att de håller på att, eller avser att starta ett fullskaligt krig och dessutom hotar man med kärnvapen. Inte ett ljud om den rent larviga propagandatekniken i Nordkoreansk TV som verkar vara från 50-talet.

Låt oss jämföra denna konflikt med konflikterna mellan Israel och palestinierna. Hamas och Hizbollah är terrorstämplade organisationer av FN, och man skickar raketer frekvent mot israelisk civilbefolkning utan provokationer. Inte ett ljud om detta i pressen, men när sedan israelerna tröttnar på detta och angriper kan vi läsa om detta som att israelerna är angripare. Bilder på mödrar med barn som dött som en följd av konflikten, ger en solklar bild i läsarnas ögon.

Med samma logik kan vi alltså betrakta Sydkorea som angripare om de försvarar sig efter ett angrepp initialt av Nordkorea. Visst verkar det knäppt, men fullt logiskt med den logik som svenska media rapporterar. Kvalitetsjournalistik? Jäpp, det kan man verkligen efterlysa. I synnerhet som PS ska lära oss medborgare vad som är rätt respektive fel.