söndag 21 september 2014

Bemanningsföretag, HR-konsulter och LEAN

I massinvandringens spår råder det givetvis stor arbetslöshet. Politikerna har levt i bubblan att de har kunnat skapa jobb, emedan man dolt arbetslöshet i utbildningar, praktikplatser och på en massa fiffiga sätt så att siffrorna har hållits lägre än vad de är. Som jag påtalat tidigare; politiker kan inte skapa ett enda jobb. Man kan givetvis anställa fler än man behöver på olika arbetsplatser i synnerhet om detta subventioneras på olika sätt, men det är bara ett sätt att med skattepengar just dölja arbetslöshet.

Men vi har sett ett nytt lönsamt fenomen komma till ytan, det är bemanningsföretag. Dessa agerar buffert och företag som behöver anställa personal kan välja att plocka in personal via dessa för att på så sätt kringgå lagstiftningen när det gäller arbetsregler. Det blir givetvis dyrare för företagen, men har den stora fördelen att man kan sparka ut någon med mycket kort varsel eftersom personen är anställd av bemanningsföretaget. Givetvis är det så att i slutändan blir den som har ett jobb via ett bemanningsföretag den som blir lidande eftersom bemanningsföretaget som alla företag vill maximera sin vinst och har kostnader för sin verksamhet. Man kan faktiskt dra slutsatsen att bemanningsföretagen är helt onödiga och den arbetsmarknads- och migrationspolitik som förts har legaliserat deras verksamhet.

Men det är inte riktigt så enkelt. Ett annat nytt fenomen har visat sig på marknaden och det är HR-konsulter. Jag pratar om företag som börjar tälja guld med fällkniv, och deras nisch är att ge företagen råd om hur de ska minska sina personalkostnader. Det vanligaste är just att just personalkostnader är den största utgiftsposten för företagen och HR-konsulterna kör med ett koncept huvudsakligen med två komponenter: För det första gäller det att pressa ner alla löner generellt. Detta gör man genom att utmåla en svartare bild av den ekonomiska verkligheten än vad som är fallet, vidare ”skriva ner” befattningsbeskrivningar till de mest fundamentala bitarna. Man kanske vill ha en civilingenjör, men man söker då en tekniker och skriver lite flummigt de mest basala arbetsuppgifterna. Man vet nämligen att bristen på arbete har lett till att även överkvalificerade kommer att söka tjänsten. Sedan är det bara att plocka in någon som klarar av jobbet men till en mycket lägre lön eftersom det går många sökande på varje jobb. Att personen är överkvalificerad men underbetald fungerar så länge som arbetslösheten är stor och man använder sig givetvis av personens kunskaper men lönen ändras inte. Men samtidigt är knepet att man använder sig av LEAN, vilket uppmanar de anställda att komma med förbättringar och förslag egentligen utan att man egentligen ger något tillbaka. Verksamheten kanske vinner på LEAN men den som kommit med bra och kostnadsbesparande förslag får i praktiken inget. Så fråga dig nästa gång du ser något du kan förbättra på ditt arbete vad egentligen du har för incitament att lämna ett förslag om förbättringen.

För det andra har de konsultföretag som ägnar sig åt detta egna databaser i vilka företagen matar in löner. Baserat på dessa har man alltså ett försäljningskoncept och man kan hävda att man kan sänka personalkostnaderna med XX% med hänvisning till tidigare projekt. Att SCB har denna information negligerar man helt. Givetvis går man in på högsta möjliga nivå för att få accept, en klassiker för konsulter. Databasen fungerar så att man hänvisar till den vid alla lönesamtal och sedan spelar det ingen roll vad den anställde eller arbetssökande anför. Detta är även statistikens förlovade land, och passar inte lönebudet är det bara att antingen säga upp sig, jobba på och finna sig i läget, eller leta efter andra jobb. Men ingen säger upp sig idag utan att ha ett annat arbete eftersom marknaden ser ut som den gör, och att hitta ett nytt jobb är inte det enklaste med stor arbetslöshet. Alltså, må den anställde eller arbetssökande bita i det sura äpplet. Vinnaren är bara företaget och HR-konsulterna. De sistnämnda går sedan vidare till nästa företag och kör samma repa, men med en större databas, och en fjäder till i hatten.

Men vad är då slutsatsen? Jag ser två – Sverige blir ett rent låglöneland med stor arbetslöshet, och vidare att företag som köper de kortsiktiga koncepten i form av LEAN och HR-konsulter kommer att få stora problem på längre sikt. De anställda kommer att genomskåda vad som händer och deras missnöje kommer att öka. Ett fundament är att de anställda ska vara solidariska med företaget de jobbar på – LEAN och HR-konsulterna torpederar bägge. LEAN för att man inte får någon som helst kompensation för bra förslag, och HR-konsulterna för att man inte fattar att människors reallön är egentligen vad som räknas. Affärerna ger inga rabatter till anställda som jobbar på företag som köpt dessa båda koncept, och de bästa personerna på företag som kör dessa koncept kommer att byta jobb så snart de kan. Kvar blir personer som på olika sätt är missnöjda på arbetsplatserna, detta i sin tur kommer att leda till interna konflikter, dålig social arbetsmiljö samt brain-drain.
Men grunden för hela problemet ligger i en för stor tillgång på arbetskraft kontra de arbeten som finns. Detta har öppnat upp spelplanen för i synnerhet HR-konsulterna som inte beaktar långsiktiga konsekvenser av lönesänkningar och nedskrivande av befattningsbeskrivningar. När dessa problem kommer har man inget som helst ansvar.

Men jag borde mog avhandla LEAN lite mer...jag ber att få återkomma.

Inga kommentarer: