400 eller 1900 riktiga flyktingar

Det här är en liten men rätt rolig artikel  (länk 1, länk 2)

Saken är ju den att det finns en massa företag som tjänar storkovan på att köpa alla större fastigheter och förvandla dem till flyktingförläggningar, sedan hyr man ut dem till migrationsverket för rena ockerbelopp. Kommunerna står sig sedan slätt eftersom man inte kan öronmärka vad olika fastighetsägare ska använda sina fastigheter till.  Alltså tycker SD i Sjöbo att kommunen ska köpa fastigheter som skulle användas till flyktingförläggningar, för att på så sätt undvika att man både får in s.k. flyktingar och vidare att man undviker att skattepengar (från migrationsverket) hamnar i företagens fickor.
Detta är faktiskt ett bra förslag. För det första pratar vi inte om flyktingar, utan ekonomiska migranter. Det är i minst 90% av fallen personer som smugglat sig just till Sverige, och inte alls flyktingar.
Sedan finns det hur många kommunala exempel som helt, där kommuner börjar gå på knäna för att de just plockat in dessa ekonomiska migranter. Efter två år övergår ansvaret till respektive kommun och personerna i fråga måste då försörjas via den kommunala skattsedeln. För vissa av dessa ekonomiska migranter, i synnerhet från Afrika är givetvis tiden till de kommit i förvärvsarbete betydligt längre, och runt tio år i medeltal. Då är det alltså kommunen som ska försörja dessa personer samt anhöriga under kanske åtta år, och det struntar staten blankt i. Vad tiden är innan ”anhöriginvandrare” kommer i förvärvsarbete vet ingen, och vill inte heller veta.
Det står i grundlagens första paragraf att kommunerna har självstyre. Alltså är det ett rent brott mot grundlagen att statliga myndigheter placerar flyktingar i kommuner utan kommunernas godkännande. Nu har man även givit migrationsverket rätt att bestämma hur många flyktingar som ska placeras i kommunerna. Alltså har man flyttat den lokala demokratin till ett statligt verk.

Så om SD i Sjöbo gör vad de kan för att stoppa denna vansinniga cirkus är inte alls konstigt.

Men en enkel lösning på hela problemet är detta; varje år och i samband med budgetprocessen kommer varje kommun fram till hur många riktiga flyktingar (kvotflyktingar, inte ekonomiska migranter), man kan eller vill ta emot nästa år. Denna siffra rapporteras till migrationsverket som sedan sammanställer och det blir den mängd flyktingar Sverige tar emot från FN:s flyktingkvot för EU. Mot bakgrunden av att Sverige varje år tar emot ca 1900 sådana flyktingar bör alltså hela problemet vara löst. Baserar man sedan EU:s flyktingkvot som det pratas om, alltså 20.000 på antalet invånare vi har i Sverige (2% av EU), skulle vi då ta emot under 400 flyktingar, och vi ”ställer vi upp” enligt samma principer som resten av EU.
Vidare ska det givetvis vara så att inte ett öre ska flyttas från den riktiga biståndsbudgeten till att ta hand om de ekonomiska migranterna som låter sig smugglas hit.