lördag 30 januari 2016

Vart tog mitt land vägen?


En gång i tiden var Sverige ett stabilt land, man hade folkhemmet. Det kanske på många sätt inte var någon höjdare, med ren rasism och totalkontrollerad propaganda. Men man hade en gemenskap, man var svensk. Alla blivande män var skyldiga att göra lumpen och den som hamnade på en administrativ post var malaj, vilket var ett rent nedvärderande tillmäle. Med det var det Sverige jag växte upp i.
Det var även så att man från östblocket på olika sätt avsåg destabilisera landet och då i synnerhet från DDR. Under 60-70-talet var i stort sett alla demonstrationer eller missnöjesyttringar med en stor vänsterstämpel och sannolikt både understödda och sanktionerade från öst. Avsikten var just att destabilisera landet, gärna med flumkultur och vänsteråsikter. Journalistkåren infiltrerades och ledarna för vpk (Vänsterpartiet Kommunisterna), var på officiella besök i DDR, samtidigt som Sovjet ägnade sig åt att kartlägga allt av militärt intresse. Besöken av grodmän och spionerna Wennerstöm och Bergling talar sitt tydliga språk, men sannolikt har det funnits betydligt fler som är okända eller mörkats.
Men DDR inriktade sig framför allt på att destabilisera Sverige, men kanske nådde man inte riktigt ända fram, och Sverige hade i alla fall ett försvar värt namnet intill på 70-talet.
Men hur ser det ut idag? Man har skrivit in multikulturellt flum i grundlagen, landet översvämmas av allt från rumänska tiggare, asfaltläggare, ensamkommande flyktingbarn samt deras anhöriga, papperslösa till kriminella gäng i förorterna. Landet är totalt destabiliserat precis som DDR avsåg att göra det.
Ovanpå detta har vi inget som helst försvar, och baserat på ovanstående ingen som helst försvarsvilja. Det finns inget att vara stolt över, ingen nationell samhörighetskänsla, och sådär 25 år efter DDR försvann, är det man ville uppnå ett rent faktum i Sverige 2016.
Så ställ dig frågorna idag; hur många är villiga att bli soldater? Varför betalar man soldater sämre än städare? Vad händer om Ryssland beslutar sig för att ta Gotland till att börja med? Skulle hela Sveriges s.k. försvar hålla mer än en vecka (tack f.d. ÖB)?
Det är helt enkelt så att vi svenskar inte har ett dyft att försvara längre och landet är totalt destabiliserat, mycket baserat på den sanslösa migrationspolitiken som bedrivits och bedrivs. Vi har ingen som helst varken försvarsvilja eller ens något som är värt att försvara med vapen i hand.
När jag gjorde lumpen på 70-talet hade vi något att försvara, även om vi redan då hade vapen som var rent antika – men vi hade i alla fall viljan. Nu finns varken viljan eller vapnen.

Så om Putin intar Gotland vilket lär ta några timmar, kan vi förvänta oss en högre officer på försvarsstaben utbrista: ”Helvete! Det här har jag inte budgeterat för…”

Inga kommentarer: