tisdag 13 december 2016

Socioekonomiskt stöd m.m. till utsatta skolor


En klassiker är ju att alltid svamla om att det behövs mer stöd, hjälp och olika åtgärder när det gäller ”utsatta områden” eller skolor i dessa områden (länk). Jag är mycket tveksam till att man ska hålla på med detta rent generellt. Problemställningen är att skolorna har generellt dåligt med resurser och för vare krona man spenderar på elever som antingen inte sköter sig eller bara för att skolan ligger i ett ”utsatt område”, blir det andra elever som blir lidande. Det finns redan idag ett s.k. socioekonomiskt stöd till skolor i områden med hög invandrartäthet och som just presterar dåligt.

Problemställningen jag har med detta är att min åsikt är att alla barn ska ha rätt till samma skola. Det ska inte vara så att man gödslar områden med ”berikare” och nyanlända (eller vad det nu kallas), på bekostnad av svenska elever som sköter sig. Det ska alltså vara så att varje elev får samma rätt till de inbetalade skattepengarna och samma möjligheter, det ska inte vara så att det ska bekostas datorer, utrustning, bättre skolor, lärare, läromedel och annat.
Grundprincipen måste vara den att alla har rätt till samma undervisning. Vill man inte, kan man inte eller av andra orsaker inte uppnår målen som skolan ställer är det inte samhällets problem. Ett solidariskt skattesystem bygger fundamentalt på att alla ska ha samma rätt till alla skattepengar som betalats in, och inte på att man först har differentierade skatter baserat på inkomst, och därefter delar man ut pengar baserat på olika parametrar man tycker rent politiskt, ambitioner eller visioner.

Alltså ska det vara så att alla ska ha samma rättighet till alla skattepengar som betalas in. Är det så att en skola i ett berikarområde inte genererar bra resultat är det ett fundamentalt politiskt problem att man i första läget skapat dessa områden och inget man har rätt att dölja med orättvist fördelade skattemedel.

Pisachefen kallar det en ”enorm utmaning” (
länk). Det är inte vad det handlar om det handlar om ett gigantiskt politiskt misslyckande som inte ska lappas ihop eller döljas.
Eller låt mig dra en slutsats av denna politik; de som bor i välbärgade bostadsområden ska inte ha rätt till sjukvård eller få betala mer vid läkar- eller tandläkarbesök. Polisen, ambulansen ska inte rycka ut till dessa områden, eller kanske med vissa krav på betalning eller viss fördröjning. Visst låter det vansinnigt? Men det är principen som är viktig här – alla som betalar skatt ska ha rätt till samma offentliga medel. Man kan inte segregera på olika politiska parametrar, vilket man idag gör med ”socioekonomiskt stöd” till ”utsatta områden”, eller ger speciellt stöd baserat på vad politikerna hittar på.

Att man iscensatt en sanslös invandring berättigar inte till att politikerna må bete sig hur ansvarslöst som helst med skattemedel. För varje elev man gynnar, finns en annan som missgynnas.
 Men det sjukaste i hela historien är att svenska skattebetalare ska betala för "hemspråksundervisning".

Inga kommentarer: